Hälsa, vård och omsorg

Vi samer lever under stor press från det dominerande samhället. Vårt folk och vår kultur har nedvärderats i hundratals år och det påverkar vårt välbefinnande. Koloniseringen av vår livsmiljö, vår kultur och våra tankar pågår fortfarande.

Vi har behov av vård och omsorg för vår hälsas skull. Den vården och omsorgen måste utövas med samisk kompetens, så att våra specifika behov tas om hand på rätt sätt.

Våldsutsatthet

Forskning visar att våldsutsattheten är högre bland arktiska urfolk, och att detta relateras till de historiska trauman som urfolk fått utstå från kolonisering. Våldutsatthet har stor påverkan på både fysisk och psykisk hälsa, och våldets negativa inverkan på hälsan är ännu större om det rör sig om våld i nära relationer eller allvarligt sexuellt våld. *

I FN:s urfolksdeklaration lyfts behovet av att säkra urfolkskvinnors och barns rätt att leva utan att vara våldsutsatta.

2012 visade SSR på Rennäringslagens brister ur ett jämställdhetsperspektiv. De visar bland annat på att kvinnor riskerar att hamna i en utsatt position om de vill skiljas från en renskötande man. Detta kan vara kopplat både till genusnormer inom renskötseln, där samiska kvinnor kan uppleva sig vara placerade i periferin och i hur rennäringslagen är skriven, bland annat med tanke på att det är samebyarna själva som styr över om man ska ta in nya medlemmar. Samebyn kan fungera både fångande och utestängande för en renskötande kvinna som exempelvis försöker lämna en renskötande misshandlande man. Att som våldsutsatt kvinna i en renskötselfamilj lämna sin partner kan i förlängningen innebära ett hot mot hennes samiska identitet, vilket kan försvåra en sådan process, eller leda till en ”dubbelt bestraffande” verkan (man förlorar både sin familj och en central del av sin samiska identitet).

Kvalitativa studier och erfarenheter från olika projekt (både i Norge och Sverige) talar för att våldutsatta samer har särskilda behov av kulturellt och språkligt anpassade insatser. Våldsutsatta samer har, av både sociokulturella och politiska skäl svårt att bryta tystnadsnormen kring våld och övergrepp, vilket är något som krävs för att få stöd från det samiska och svenska samhället. Förklaringar till varför det är svårt att tala om våldsutsatthet kan dels vara att tidigare kritik tystats ner, och dels att våldsutsatta kvinnor kan uppleva sig illojala mot både sin familj och sin samiska grupp om de berättar för utomstående att de utsätts för våld.

*Läs den fullständiga rapporten, med källhänvisningar på följande länk: https://www.sametinget.se/rapport_psykosocial_ohalsa

Etnisk diskriminering

För tjugo år sedan (1997–98) rapporterade tre fjärdedelar av samerna på svensk sida att de upplevde Sverige som rasistiskt och samefientligt, och ungefär var tredje same hade upplevt nedsättande ordbruk som ”lappjävel” under det senaste året.* Sameradion genomförde nyligen en uppmärksammad reportageserie under hashtagen #vardagsrasismen mot mig som same. Detta fick stort genomslag och rapporter om enskilda samers upplevda vardagsrasism strömmade in.

Internationell forskning visar att etnisk diskriminering är associerat med sämre fysisk och psykisk hälsa. Bland samer på svensk sida har det visat sig att samiska ungdomar som upplever sig etniskt diskriminerade har sämre hälsorelaterad livskvalité än andra sameungdomar och att unga vuxna samer som upplever sig etnisk diskriminerade, har sämre psykosocial hälsa (större problem med irritation, oro och svårigheter att få tiden att räcka till) samt högre förekomst av suicidplaner.

Flera samer, både unga och äldre, lider av psykisk ohälsa och har svårt att få den hjälp de behöver. Forskning visar att antalet arbetsplatsolyckor, belastningsskador och självmord är högre bland samer. Den visar också att samer inte känner förtroende för vården och ofta undviker att söka vård, delvis på grund av att personalen inte upplevs ha tillräcklig kunskap om vår kultur och våra levnadsvillkor.

*Läs den fullständiga rapporten, med källhänvisningar på följande länk: https://www.sametinget.se/rapport_psykosocial_ohalsa

 

Så här ska vi göra:

  • Säkra samers tillgång till likvärdig, språkligt och kulturellt anpassad psykisk hälsovård.
  • Utbilda hälsovårdspersonal i samisk kulturkompetens.
  • Utöka tillgången till personal med samisk specialkunskap och språkkompetens.
  • Ett kunskapscenter för samers hälsa ska etableras på svensk sida.
  • Samisk kompetens inom vård och omsorg ska finnas för alla samer i alla åldrar.
  • Ett socialpolitiskt handlingsprogram utarbetas snarast.
  • Sametinget ska arbeta med hälsopolitiska frågor i det samiska samhället, i det omgivande samhället och inom regeringskansliet.
  • Sametinget ska säkerställa att information når ut till enskilda samer på svensk sida, om vilka hjälp- och stödinsatser som finns att tillgå och hur de ska gå till väga för att använda dessa.
  • En samisk sjukvårdlinje inrättas, med sjuksköterskor som kan förmedla information om förebyggande hälsovård och information om var vård finns.
  • En hemsida skapas för samisk hälsa med information, föreläsningar och annat vårdrelaterat för samer.
  • En hjälptelefontjänst ska finnas för samer som behöver särskilt samtalsstöd och vägledning i olika situationer i livet.
  • En samisk kvinnofridslinje per telefon ska inrättas.
  • Sametinget ska säkerställa implementering av artikel 22.2 i FN:s Urfolkdeklaration.