Partiet Min Geaidnu, Mijá Gäjnno, Mijjan Geäjdnuo, Mijjen Geajnoe

 

Remissvar Nordisk Samekonvention

 

Min Geaidnu har tagit del av förhandlingsgruppens förslag till Nordisk samekonvention och får här avlägga följande remissvar:

Förslaget innehåller generellt sätt många positiva förstärkningar av samiska rättigheter i Norden men även ett antal svagheter och otydligheter. Vi har här valt att lyfta endast några exempel ur förslaget och kommentera dessa.

Inledningen/preambeln:

Vi ser mycket positivt på att det samiska folket erkänns som folk och urfolk i förslagets preambel och att det samiska folkets självbestämmande bekräftas där den ”lägger till grund att staterna ska beakta samernas självbestämmanderätt då de uppfyller sina skyldigheter i enlighet med denna konvention” samt att staterna erkänner ”att samerna måste ha tillgång till land och vatten som grundval för samisk kultur, språk och samhällsliv .”

Mijjen Geajnoe ser det positivt att preambeln innefattar omnämnanden om land, vatten, renskötsel och fiske men noterar att den och resten av konventionen saknar skrivningar om utvinning av mineraler, olja och om gruvdrift. Det kan ge intrycket av att staterna undantar detta område från samernas självbestämmanderätt. Vi ser dock positivt på att staterna i slutet av inledningen:

”erkänner att staterna har möjlighet att säkerställa att samerna tar del i värdet av de naturresurser som utvinns i samiska områden med beaktande av den effekt på samernas näringar, kultur och traditionella livsföring som utvinning av naturresurser haft och har i samiska näringar”.  En ordalydelse i stil med ”att staterna ska säkerställa att…” hade dock varit mer önskvärd.

Preambelns punkt 10 om Sametingens röstlängd hör till en av förslagets stora svagheter då den skulle kunna tolkas som att andra än samer skulle kunna föras in i Sametingets röstlängd. De hänvisningar som görs till artikel 4 om det samiska folkets självbestämmande, torde dock förhindra att så sker.  Med hänsyn till artiklarna 12 och 14 innebär hänvisningen till artikel 4, att utvidgningen i preambeln av vilka som kan upptas i röstlängden, endast kan ske med uttryckligt godkännande från aktuellt sameting.

Kapitel I:

Mijá Gäjnno ser positivt på konventionsförslagets artikel 2. Enligt den garanterar samekonventionen minimirättigheter och hindrar inte att de respektive staterna utvidgar samernas rättigheter. Samtidigt förbjuder den att konventionen används som grund för att begränsa de rättigheter som följer av ”andra rättsregler eller internationella åtaganden”. Samekonventionen kan inte försvaga de rättigheter som samerna redan har, då artikel 2 i konventionen uttryckligen förbjuder det.

Vi ser mycket positivt på att den samiska rätten till självbestämmande bekräftas i artikel 4 men anser det viktigt att klargöra att självbestämmanderätten i stycke 1 i artikel 4 inte blir uttömd i stycke 2. Innehållet i självbestämmanderätten bör hämtas i hela samekonventionen (inklusive kapitel II) och även i internationella rättskällor. Därmed är stycke 2 i artikel 4 ingen definition av självbestämmanderätten, utan en betoning av vissa exempel eller dimensioner.

Kapitel II

Mijjan Geäjdnuo anser att hela kapitel II är bra.

Kapitel III

Min Geaidnu anser att artikel 20 hade förbättrats med inkluderandet av ordet ”återta” i den första meningen, så att ordalydelsen hade varit ” Samer har rätt att återta, utöva, använda, utveckla, bevara och till kommande generationer förmedla sina språk och sin kultur.”

Artikel 23 gör en distinktion mellan samiska barn med utgångspunkt i var de bor. En sådan åtskillnad kan sägas utgöra diskriminering och går på tvärs med FN:s barnkonvention. Mijjen Geajnoe anser att artikeln avsevärt hade förbättrats om inledningens ”I samiska områden” togs bort och första stycket i sin helhet fick ordalydelsen ”Samer har rätt till undervisning i och på samiska i grundskolan eller i en annan motsvarande skolform.”

Kapitel IV

Mijá Gäjnno ser positivt på att artiklarna 27 och 28 möjliggör för genomförandet av ILO 169s artiklar om landrättigheter.

Artikel 30 behandlar ingrepp i naturresurser. Mijjan Geäjdnuo ser positivt på att tröskeln för påtaglig skada är kopplad till den samlade effekten av olika ingrepp. Det betyder att på platser där den samiska kulturen och livsstilen redan är hotad, kan vilken ny åtgärd som helst utlösa kriteriet för påtaglig skada. I stycke 2 finns ett specialstadgande om ersättning. Det är skäl att betona att tröskeln för detta stadgande är ”ingrepp”, inte ”påtaglig skada”. Ett ingrepp som rör påtaglig skada är förbjudet i stycke 1, så den ersättning som avses i stycke 2 kan enbart gälla för situationer där ingreppet inte orsakar påtaglig skada, utan har ansetts vara godtagbart i enlighet med ett förfarande som är baserat på artikel 17.

Mijjen Geajnoe ser positivt på Artikel 31 i konventionsförslaget och dess placering i kapitel IV. Genom denna artikel erkänner staterna att samernas land, vatten och naturresurser utgör grunden för deras språk, kultur och samhällsliv.

 

Kapitel V

Min Geaidnu anser att detta kapitel hade förbättrats med en egen artikel om fiske, i likhet med artiklarna 36 och 38 om renskötsel och Duodji.

 

Sammanfattning:

Mija Gäjnno anser att förslaget till Nordisk samekonvention, trots de svagheter och brister som påtalats ovan, kan utgöra ett positivt steg för förverkligandet av våra samiska rättigheter i förhållande till Finland, Sverige och Norge.

Detta förutsätter att alla tre Sameting på norsk, svensk och finsk sida stödjer konventionen. Ett möjligt tillvägagångssätt för att uppnå detta vore att konventionsförslaget kompletteras med en Deklaration, där det tydligt framgår på vilka villkor det samiska folket godkänner konventionen. I Deklarationen bör också framgå i vilken mån andra internationella och nationella rättskällor kommer att, på grundval av artikel 2 i konventionsförslaget, komplettera konventionen, samt hur det samiska folket kommer att ställa krav på de tre staterna beträffande genomförandet av konventionen.

Mijjan Geäjdnuo anser även att Sametinget på svensk sida ska göra en förklaring där det tydligt framgår hur de respektive artiklarna ska tolkas i förhållande till förslaget i propositionsskrivandet. Där kan även de förslag till förbättringar som ges i detta remissvar ingå.

 

Om det skulle visa sig finnas någon möjlighet till att åter öppna upp konventionsförslaget för att göra några få förbättringar listar vi, utöver vad som nämnts ovan, upp de viktigaste här:

 

 1 Artikel 2 i konventionen bör kompletteras genom att lägga till de internationella instrument som också gäller, till exempel MP- och ESK-konventionerna, rasdiskrimineringskonventionen, europeiska människorättskonventionen, EU:s stadga om grundläggande rättigheter, Urfolksdeklarationen och ILO-konvention nr 169.

2 Punkt 10 i konventionens inledning som hänvisar till röstlängden, bör i sin helhet tas bort.

3 Stycke 2 i artikel 4 bör tas bort i sin helhet eller ändras så att det utgör en hänvisning till kapitel II.

Alternativt kan den ändras så att stycket inleds med: ”Självbestämmande utövas på många sätt, inklusive …”

4 I artikel 23 bör den inledande ”I samiska områden” tas bort så att första stycket i sin helhet får ordalydelsen ”Samer har rätt till undervisning i och på samiska i grundskolan eller i en annan motsvarande skolform.”

5 Artikel 40 ändras genom att lägga till ett nytt stycke i artikeln, där det anges att den arbetsgrupp som avses i artikeln kan tillsätta ett oberoende expertorgan med uppgift att bedöma huruvida någon av de rapporter som arbetsgruppen mottar enligt stycke 3, visar på att någon av de tre staterna har handlat på ett sätt som strider mot de åtaganden som följer av konventionen.

6 Nuvarande artikel 37 flyttas till dess rätta plats i kapitel IV och ersätts med en artikel om skydd för fiske som en samisk näring.

7 Punkt sex i preambeln ändras så att den uttrycker att de nordiska staternas åtaganden genom lagstiftning och andra åtgärder ska säkerställa att företagen inte gör intrång på Samernas rättigheter.

8 En ny artikel tillförs konventionen som motsvarar stycke 2 i artikel 15 i ILO 169 och stycke 2 i artikel 32 i Urfolksdeklarationen, där det anges att även letande efter och exploatering av mineralreserver är en fråga som lyder under förhandlingsåtagandet enligt FPIC-principen (artikel 17 i samekonventionen).

9 Orden ”i enlighet med nationell lagstiftning” tas bort i slutet av stycke 2 i artikel 31.

 

 

 

Min Geaidnu, Mijá Gäjnno, Mijjen Geajnoe                 2014-08-01

 

 Till Sametinget

Remissvar angående Sametingets kulturpolitiska handlingsprogram 2014-2017 samt Konsekvensanalys

 

Min Geaidnu/Mijá Gäjnno/Mijjen Geajnoe lämnar härmed remissvar på ovanstående utredning.

Min Geaidnu får till att börja med utrycka tillfredställelse över att förslag till kulturpolitisk handlingsplan för Sametinget nu är framtagen. Detta är en bra grund att fortsätta utveckla Sametingets kulturpolitik ifrån vilket är nödvändigt för det samiska samhällets utveckling. Min Geaidnu kommer nedan att kronologisk ordning utforma förslag till förbättringar av den kulturpolitiska handlingsplanen med konsekvensanalys. Kommentarer och förslag kommer endast att ges i de kapitel där behov för bättringar finns.

 

BAKGRUND, sidan 5.

I fjärde stycket benämns samerna som ”folkgrupp”. Även begreppet ”folkgruppsrätt” används i stycket.

 

Förslag till åtgärd:

Bättre begrepp att använda är ”folk” och ”folkrätt”. Se bl.a. sidan 7 under rubriken Internationella konventioner och offentligt stöd till samisk kultur.

 

SAMETINGETS KULTURPOLITISKA MÅL 2014-2017, sidan 8.

Min Geaidnu konstaterar att handlingsprogrammet i sin huvudsak riktar sig till att fördela bidragen till det samiska samhället och därigenom styra kulturpolitiken utifrån detta.

Detta kapitel är vagt formulerad överlag. I ingressen nämns några områden som kan uppfattas som särskilt prioriterade. Det är att främja kulturell mångfald och förstärkande av samisk identitet, nyskapande och samisk kulturutövande och kulturuttryck, samisk språkutveckling samt samisk barn och ungdomars medbestämmande och aktiva deltagande i samhällslivet.

De nio delmålen är inte så tydligt motiverade mer än att Kulturnämnen vill stärka, stödja och arbeta för olika inriktningar i kulturen. Ett tydligt svar på varför och hur saknas i de flesta fall, förutom delmål 8, Främja samisk språkutveckling.

Min Geaidnu anser att det Kulturpolitiska handlingsprogrammet och därmed också Kulturnämndens uppdrag ska vara att driva samisk kulturpolitik på ett övergripande sätt med tydliga visioner och mål om vart det samiska samhället ska vara på väg. I målformuleringarna ska mindre fokus läggas på statens regleringsbrev och de Min Geaidnu,MijáGäjnno,MijjenGeajnoe

 

begränsningar dessa vill lägga på samisk utveckling. Därigenom blir det enklare att formulera och prioritera i delmålen.

I konsekvensanalysen konstateras endast att kulturmedlen har minskat. Ingen analys görs av konsekvenserna för den samiska kulturen av statens nedmonteringspolitik och ingen bedömning finns för det verkliga behovet av kulturmedel för hela det samiska samhället. Det finns heller ingen uttalad kritik mot statens koloniala sätt att behandla samisk kultur och samhälle som bl.a. visas i de minskade anslagen och i övrigt obefintligt intresse för utvecklingen av samisk kultur.

Med utgångspunkt från en bra konsekvensanalys kan tydliga visioner och kulturpolitiska formuleras samt en tydlig handlingsplan tas fram för samisk kulturpolitik. Då kan också krav på staten tydliggöras som bl.a. kan rikta sig mot statens skyldig att påbörja en återbetalning för tusen års kolonialism. Till detta kan också de internationella konventionerna kopplas som motiv och underlag för de argument som är viktiga för utvecklingen av den samiska kulturen.

 

Förslag till åtgärd

Att en betydligt djupare konsekvensanalys bör göras som tar ett grepp över hela kulturpolitiken med samhällsbyggande, stärkande av traditionell kunskap och samisk grundfilosofi samt prioriteringar som anger åt viket håll vi vill att det samiska samhället ska utvecklas. Även konsekvenserna av statens koloniala nedmonteringspolitik och obefintliga intresse för utvecklingen av samisk kultur ska analyseras.

Att därigenom kan målen höjas för det Kulturpolitiska handlingsprogrammet och därmed också Kulturnämndens uppdrag för att driva samisk kulturpolitik på ett övergripande sätt med tydliga visioner och mål om vart det samiska samhället ska vara på väg. Mindre fokus kan läggas på statens regleringsbrev och övriga begränsningar. Det blir även enklare att formulera och prioritera i delmålen och medelsbehovet kommer att tydliggöras.

Att analysera behovet utifrån varje internationell konvention och de paragrafer som nämner urfolk, minoriteter eller på annat sätt kopplas till samisk kultur, samhälle eller markanvändning. Detta gäller t.ex. Barnkonventionen, Konventionen om biologiskt mångfald, Urfolkdeklarationen, Europakonventionen m.fl. konventioner, deklarationer och resolutioner som beslutats i internationell och svensk regi.

 

VERKSAMHETSBIDRAG 2015-2017

Organisationsbidrag, sidan 12

Förslaget är att dela upp bidraget i ett grundbidrag och ett rörligt bidrag. Min Geaidnu anser att det är en riktig utveckling för organisationsbidragen. Detta bör också kompletteras med ytterligare en bedömningsgrund, nämligen verksamhetens omfattning. Det skulle ytterligare tydliggöra nyttan av organisationsbidraget för det samiska samhället och också visa organisationens/föreningens framåtanda och vilja att åstadkomma utveckling för sina medlemmar. All sådan initiativrikedom ska belönas med ett utökat stöd eftersom det är i dessa organisationer och föreningar Min Geaidnu,MijáGäjnno,MijjenGeajnoe

 

som utveckling för det samiska samhället skapas. Ett flertal bedömningsgrunder kan bli aktuella här. Det kan t.ex. vara: -Omfattningen av aktivitetsstödsbaserad verksamhet för ungdomar vilket ger en bild av hur många ungdomar som aktiveras och hur ofta, -Offentliga- samt medlemsaktiviteter som arrangeras av organisationer och föreningar såsom kurser, seminarier, kulturarrangemang, idrottsarrangemang m.m. –Förmågan att utöka sin budget med andra bidrag, t.ex. från kommuner, landsting, EU-stöd m.fl. instanser är ett viktigt mått på utvecklingsvilja som ska uppmuntras.

 

Förslag till åtgärd

Att skapa ytterligare en bedömningsgrund, verksamhetens omfattning.

 

Bedömning av medlemskap, sidan 13

I förslaget anges att kollektivanslutna medlemmar i en organisation som inte själva kan välja att vara med eller inte, såsom samebymedlemmar, inte ska räknas med som bidraggrundande. Detta är ett svårt problem att lösa endast genom att utesluta denna kategori. Det krävs ytterligare betydande åtgärder innan denna förändring kan ske fullt ut. Samebyar och de organisationer som har samebyar som medlemmar kan också ses som näringsorganisationer och då skulle en tydlig kategori uppstå.

Men samebyar kan heller inte rakt av bedömas som näringsorganisationer i den mening som definieras ur ett svenskt tankesätt. Samebyarnas verksamhet, koppling till kultur och historia samt den förvaltande roll av land och vatten är speciell ur samisk synvinkel. Därför måste ett djupare arbete läggas på att definiera samisk organisationskultur och den kategorisering som ändå måste ske för att kunna fördela organisationsstöd på ett så rättvist sätt som möjligt.

 

Förslag till åtgärd

Att skyndsamt införa modellen med Grundbidrag och Rörligt bidrag grundad på medlemskap både för Sameföreningar, Samnordiska konst- och kulturorganisationer, Idrottsorganisationer samt Riksorganisationer.

Att inte vid detta tillfälle stryka kollektivanslutna medlemmar i sameby som bidragsgrundande.

Att utifrån ett övergripande målsättningsarbete arbeta för att tillskapa särskilda resurser för samebyar och näringsorganisationer och för andra samiska organisationer för framtiden.

Att fortsätta förändringen med medlemskategorier utifrån ett långsiktigt perspektiv.

 

Om idrott, sidan 13

Kulturnämnden anser inte att kulturmedel ska gå till idrottsverksamhet. Min Geaidnu anser att idrott är en mycket viktig kulturform som särskilt engagerar ungdomar. Därför ter sig Kulturnämndens bedömning som märklig och oroväckande, särskilt med tanke på kulturnämndens egen definition av samisk kultur under rubriken Begreppet samisk kultur på sidan 6. Där anges att samisk kultur är det man ”gör” och den man ”är”. D.v.s. att man är bärare av samisk identitet och identifierar sig som same. Idrotten är en av de viktigaste fora för ungdomar att träffas på och få en samisk gemenskap som skapar just samisk identitet. Detta är grunden för det framtida samiska samhället när ungdomar från alla kategorier av samer får möjlighet Min Geaidnu,MijáGäjnno,MijjenGeajnoe att skapa en gemensam plattform genom att lära känna varandra i en så positiv miljö som idrotten innebär.

 

Förslag till åtgärd

Att idrotten tas med i bidraggivningen för de befintliga medel som finns redan under 2015 tills en mer långsiktig lösning för finansiering kan hittas.

Att Sametinget arbetar aktivt mot regering och riksdag, Riksidrottsförbundet samt Svenska Fotbollsförbundet för att ändra på reglerna på fördelning av statliga medel för idrotten i Sverige så att samisk idrott får del av dessa.

 

Förutsättningar för verksamhetsbidrag, sidan 13

De inriktningsprioriteringar som anges för bidragsgivning, nämligen språk och jämställdhet, är helt riktiga utifrån Min Geaidnus sätt att se på saken. Dessa två prioriteringer måste dock kompletteras med ytterligare en prioritering som är oerhört viktig för re vitaliseringen av samisk kultur och som visar skillnaden mot svensk kultur. Det är samiskt tänkande och naturfilosofi utifrån traditionell kunskap. I bidragsgivningen är det lämpligt att dessa tre prioriteringar alltid är i fokus.

 

Förslag till åtgärd

Att komplettera de två inriktningsprioriteringar som anges för bidragsgivning, språk och jämställdhet, med samiskt tänkande och naturfilosofi utifrån traditionell kunskap. I bidragsgivningen är det lämpligt att dessa tre prioriteringar alltid är med som s.k. horisontella kriterier som lägger krav på aktivitetet och redovisning av hur det ska implementeras som en re vitalisering i det samiska samhället.

 

ORGANISATIONSKATEGORIER

Riksorganisationer, sidan 14

Under Definition finns det geografiska kriteriet ”olika län”.

 

Förslag till åtgärd

Att hitta en samisk geografisk definition.

 

Idrottsorganisationer, sidan 14

Under Målet med fördelningen finns omnämnt att det ska finnas samiska idrottsorganisationer som anordnar aktiviteter m.m. Här ska sägas att det absolut mesta av den samiska idrotten på lokal nivå arrangeras av framförallt sameföreningar. Det finns nästan inga rena samiska idrottsföreningar. Detta har med den samiska organisationsstrukturen att göra och också det faktum att det på lokal nivå räcker med en sameförening som har ansvar för all samisk kultur, inklusive idrotten. Däremot är den samiska idrotten på riksnivå organiserad med särskilda organisationer. Min Geaidnu,MijáGäjnno,MijjenGeajnoe

 

Förslag till åtgärd

Att Målet revideras så att det inte ställs krav på särskilda samiska idrottsorganisationer på lokal nivå.

 

SAMISK SCEN OCH BERÄTTARKONST, sidan 16

I texten omnämns inte att målet för Giron Sámi Teáhter är att den ska bli samisk nationalscen. Detta är en mycket viktig utveckling för teatern som höjer både status och möjligheter till en bättre medelstilldelning. Detta har av Sametingets styrelse tagits upp med Kulturdepartementet i juni 2014 utifrån den utredning som Giron Sámi Teáhter gjort om utveckling för samisk teater. Det är också viktigt att en utveckling av samisk nationalscen ska innebära att det finns fasta medel för den, med andra ord ska inte bidragen för fri teaterverksamhet konkurrera med medlen för samisk nationalscen.

 

Förslag till åtgärd

Att det tydliggörs att målet är att Giron Sámi Teáhter blir samisk nationalscen och att åtgärder vidtas för att denna utveckling ska bli verklighet.

Att statusen som samisk nationalscen skall innebära att fasta medel ska finnas för den som inte ska konkurrera med annan fri kulturverksamhet

 

SLÖJD OCH KONSTHANTVERK, sidan 16

Sámiduodjis verksamhet har inte kunnat utvecklas utifrån de behov som finns beroende på att finansieringen stått i princip stilla under lång tid. De medel som tilldelas kommer via Nämnden för Hemslöjdsfrågor som inte har den kunskap och det intresse som borde finnas för utveckling av samisk slöjd och konsthantverk. Här behövs ett krafttag både för att klarlägga både finansieringen och utvecklingsbehoven.

 

Förslag till åtgärd

Att Sametinget gemensamt med Sámiduodji klarlägger utvecklingsbehoven.

Att göra en översyn av hur finansieringen till den samiska slöjden, konsthantverket, design, formgivning m.m. ska se ut formellt, d.v.s. om det är via Sametinget medlen ska gå till verksamheten.

Att arbeta för att den fasta finansieringen uppräknas betydligt varje år.

 

PROJEKTBIDRAG 2014-2017, sidan 19

Kulturnämnden anger att projektbidragen under hela mandatperioden särskilt ska prioriteras för bildkonst, litteratur, teater, fil, musik och dans. Det känns som en för lång tid att projektmedlen ska riktas mot vissa kategorier av kultur, särskilt med tanke på de begränsade medel som finns idag.

 

Förslag till åtgärd

Att se över realismen i att prioritera medel för vissa kategorier under fyra års tid. Min Geaidnu,MijáGäjnno,MijjenGeajnoe

 

Konsekvensanalys av kulturnämndens förslag till Sametinget kulturpolitiska handlingsprogram 2014-2017

Konsekvensanalysen belyser på ett utmärkt sätt den utveckling, eller avveckling, av stödet för samisk kultur se senaste åren. Även de olika utfallen beroende på vilket underlag som används för fördelning av bidragen till organisationerna belyses på ett bra sätt.

I övrigt ger inte konsekvensanalysen en bedömning av samisk kulturpolitik eller svensk kulturpolitik för samisk kultur. Ingen analys görs av konsekvenserna för den samiska kulturen av statens nedmonteringspolitik och ingen bedömning finns för det verkliga behovet av kulturmedel för hela det samiska samhället. Det finns heller ingen uttalad kritik mot statens koloniala sätt att behandla samisk kultur och samhälle som bl.a. visas i de minskade anslagen och i övrigt obefintligt intresse för utvecklingen av samisk kultur.

Vad gäller organisationsstödet så ger den en bild av vad som är realistiskt att göra i det korta perspektivet. Min Geaidnu ser det inte som realistiskt att omedelbart stryka kollektivanslutna medlemmar via sameby som bidraggrundande.

(Se motivering ovan under Bedömning av medlemskap, sidan 13

 

Förslag till åtgärd

Att så skyndsamt som möjligt införa modellen med Grundbidrag och Rörligt bidrag grundad på medlemskap både för Sameföreningar, Samnordiska konst- och kulturorganisationer, Idrottsorganisationer samt Riksorganisationer.

Att inte vid detta tillfälle stryka kollektivanslutna medlemmar i sameby som bidragsgrundande. (Se även ovan vid Förslag till åtgärd under Bedömning av medlemskap, sidan 13)

Att skapa ytterligare en bedömningsgrund, verksamhetens omfattning som även den kan införas så skyndsamt som möjligt, eller alternativt göra denna förändring som steg två ett år senare. (Se motivering ovan vid Organisationsbidrag, sidan 12 samt Förslag till åtgärd)

Att en betydligt djupare konsekvensanalys bör göras som tar ett grepp över hela kulturpolitiken med samhällsbyggande, stärkande av traditionell kunskap och samisk grundfilosofi samt prioriteringar som anger åt viket håll vi vill att det samiska samhället ska utvecklas. (Se även ovan vid Förslag till åtgärd under SAMETINGETS KULTURPOLITISKA MÅL 2014-2017, sidan 8.)

Remissvaret är beslutad av Min Geaidnu/Mijá Gäjnno/Mijjen Geajnoes styrelse 2014-08-01.